Historik om tarmsköljning

De första skriftliga bevisen om lavemang av tjocktarmen finns från 1500 år f.Kr. i det forntida egyptiska dokumentet "Ebers Papyrus" som handlade om medicin. Dessa tarmsköljningar beskrevs som att man förde in vatten i tjocktarmen via anus.

Hos Hippokrates finns det beskrivet på 400- och 500-talet före Kristus att man använde sig av lavemang i samband med feberterapier.

Galenos, grekisk läkare och filosof (100 år e.Kr) kände också till och förespråkade lavemang. Galenos var en företrädare för det grekiska medicinska tänkandet som Hippokrates (ca. 460-370 f. Kr) grundlagt.

Paré som levde på 1600-talet var den förste som klargjorde skillnaden mellan reguljära tarmsköljningar och den tidens populära lavemang. Under 1600- och 1700-talen så användes lavemang mot förstoppning och var på modet i Europa. Det finns uppgifter om att Louis XIV i Frankrike under sin livstid genomförde 2000 lavemang. På 1800 och 1900-talet så blev tarmsköljningar ett populärt sätt att befria kroppen från giftbelastningar vid kurorter i Europa och i Amerika. Men i och med 1930-talets nya kemibaserade mediciner så kom lavemangens betydelse att ebba ut som en behandlingsform inom medicinen.

Runt år 1894 fanns det flera exempel på hur man använde sig av tarmsköljningstekniken mot åkommor som bland annat hemorrojder, njursvikt, dysenteri, asiatisk kolera och kronisk förstoppning.

 

Treana Hälsoklinik
Göteborgsvägen 88
433 63 Sävedalen (Göteborg)
Hitta hit.

Vi finns i Glashuset
se skylt Partille Friskvårdsklinik.

Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation
CIDESCO